Kommundirektörer allt oftare i sociala medier
Kommundirektörer allt oftare i sociala medier
Sex av tio kommundirektörer utnyttjar sociala medier i sin arbetsroll. Förra året var motsvarande siffra 48 procent. Kommunförbundets utreder användningen av webbkommunikation och sociala medier med en årlig enkät.
– Ledarskap innebär i allt större grad synlighet och aktivitet i sociala medier, även i kommunerna, konstaterar Kommunförbundets webbutvecklingschef Tony Hagerlund.
Av kommundirektörerna utnyttjar 43 procent Facebook i sin arbetsroll och 37 procent Twitter. Det här är de kanaler i sociala medier som kommundirektörerna använt mest. Många använder även Instagram (14 %) och Youtube (10 %).
Den kanal i sociala medier som används mest i kommunerna är fortsättningsvis Facebook, men Instagram gick förbi Youtube som näst mest använda kanal. Vardera används av mer än två tredjedelar av kommunerna. För det mesta försöker man genom sociala medier nå antingen nuvarande eller blivande kommuninvånare.
Ungdomsarbetet samt kultur- och biblioteksväsendet är de kommunala sektorer som är mest aktiva i sociala medier. Användningen av sociala medier som en del av kommunens information ökar hela tiden i alla sektorer.
Fullmäktigemöten kan allt oftare följas i direktsändning
Närmare hälften av kommunerna (46 %) erbjuder kommuninvånarna en möjlighet att följa med fullmäktiges möten i direktsändning via webben. Antalet kommuner som streamar möten har ökat med cirka en tredjedel på två år.
– Ökningen beror troligen delvis på att nya fullmäktige har dragit upp riktlinjer för de nya fullmäktigeperioderna. Det har också blivit lättare och billigare att streama möten. Dessutom är det här ett sätt att öka öppenheten, säger Hagerlund.
Antalet egna mobilappar förblir densamma
Ungefär en tredjedel av kommunerna (34 %) använder en egen mobilapplikation. Antalet applikationer har hållits oförändrad under de senaste fyra åren.
Däremot håller mer än hälften av kommunerna (54 %) på att förnya sina offentliga webbtjänster. Antalet har ökat från tidigare år. Responsiviteten, det vill säga de olika enheternas krav, har beaktats i planeringen av webbtjänster i 77 procent av kommunerna och därtill har 18 procent beaktat enheterna i någon mån.
Webbtjänsterna inom den offentliga förvaltningen ska göras tillgängliga senast i september 2020. För tillfället säger ungefär hälften av de kommuner som svarade på enkäten att deras tjänster tekniskt sett är på en god nivå eller på den nivå som tillgänglighetsdirektivet kräver. Situationen ser sämre ut för användargränssnittet, innehållet och bilagorna.
– Nya webbtjänster ska vara tillgängliga redan då de publiceras och äldre webbtjänster i september nästa år. Arbetet med det här har redan inletts i kommunerna, men det finns fortfarande mycket att göra, framhäver Kommunförbundets sakkunniga i kommunikation, Riikka Komu.
Sammanlagt 182 kommuner svarade på Kommunförbundets enkät om kommunernas webbkommunikation och användning av sociala medier. Svarsprocenten var 58,5 procent. Enkäten besvarades mer aktivt i stora städer än i små kommuner.
Närmare upplysningar:
Tony Hagerlund, webbutvecklingschef, 050 526 2158
Riikka Komu, sakkunnig i kommunikation, 044 543 1987
Nyckelord
Kontakter
Tony Hagerlundverkkoviestintäpäällikkö
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiMediapuhelin toimittajille arkisin klo 9-15 Medietjänstnummer för journalister vardagar kl. 9-15: 050 340 9977Dokument
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Regionstädernas attraktionskraft har förbättrats13.8.2025 08:59:45 EEST | Pressmeddelande
Enligt en färsk undersökning som genomförts av nätverket för regionstäder har kännedomen om regionstäderna ökat. Med regionstäder avses städer som utgör ett centrum eller centrumpar för sina ekonomiska regioner och som skapar ett pendlings- och serviceområde kring sig. Undersökningen genomfördes elektroniskt under april–maj 2025 och cirka 10 400 tillfrågade deltog i den.
Seutukaupunkien vetovoima on parantunut13.8.2025 08:55:01 EEST | Tiedote
Seutukaupunkien tunnettuus on kasvanut, selviää seutukaupunkiverkoston tuoreesta tutkimuksesta. Seutukaupunkeja ovat seutunsa ja talousalueensa keskukset tai keskusparit, jotka muodostavat ympärilleen työssäkäynti- ja asiointialueen. Tutkimus toteutettiin sähköisesti huhti-toukokuussa 2025, ja siihen osallistui noin 10 400 vastaajaa.
Kuntaliitto ja OAJ: Koulutuksesta leikkaaminen ei pelasta Suomea – se kaventaa sen mahdollisuuksia8.8.2025 12:57:23 EEST | Tiedote
Kuntaliitto ja Opetusalan Ammattijärjestö OAJ muistuttavat , että koulutus ei ole valtion toissijainen meno, vaan hyvinvointivaltion perusta. Kuntaliitto ja OAJ edellyttävät pitkäkatseisuutta ja koulutusmyönteisyyttä hallituksen neuvotteluihin. Koulutuksesta leikkaaminen ei pelasta Suomea – se kaventaa sen mahdollisuuksia. Juuri koulutuksen kautta Suomi voi vastata osaajapulaan, parantaa työllisyyttä ja nostaa tuottavuutta. Koulutuksesta huolehtiminen on talouspoliittisesti järkevä ja välttämätön investointi. Sellaista byrokratiaa ei kunnissa ole, josta esitetyt leikkaukset voitaisiin tehdä. Jos peruspalveluiden valtionosuutta leikataan, osuvat ne vääjäämättä varhaiskasvatukseen ja perusopetukseen. On kysyttävä, mistä kunnissa voidaan enää leikata ilman, että vaikutukset kasautuvat kaikkein heikoimmassa asemassa oleville lapsille ja perheille.
Kommunförbundet bestört över Purras budgetförslag: utbildning och kultur för medborgarna är inte ”sekundära statliga utgifter”7.8.2025 14:22:44 EEST | Pressmeddelande
Finansminister Riikka Purras förslag till statsbudget för 2026, som publicerades på onsdagen, överraskade med sin politiska karaktär, nya nedskärningar i basservicen och det faktum att utbildning och kultur för medborgarna kallades ”sekundära statliga utgifter”.
Kuntaliitto tyrmistyi Purran budjettiehdotuksesta: kansalaisten sivistys ja koulutus eivät ole ”toissijaisia valtion menoja”7.8.2025 13:12:03 EEST | Tiedote
Valtiovarainministeri Riikka Purran keskiviikkona julkaistu esitys vuoden 2026 valtion budjetiksi yllätti poliittisuudellaan, peruspalveluihin kohdistuvilla uusilla leikkauksilla ja sillä, että kansalaisten sivistystä ja koulutusta kutsuttiin ”valtion toissijaisiksi menoiksi”.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum